Jag vandrar fram på drömmarnas stig.

Genom höst och dimma.

Förbi illusioner, brutna löften, gråt och förtvivlan.

Jag går på en glödande väg av fallna löv, en glöd som falna ska.

Hösten går in på sitt sista varv, det är tid för återhämtning.

Jag finner styrka och kraft i den tysta vinternatten.

Jag föder min själ och ande under norrskenets sprakande dans.

Snart så föds vi om igen.